tisdag 12 december 2006

Some days...

Helt underbart. Vid 2-tiden i förrgår fick jag för mig att ring till vår inte längre så kära support för att få hjälp att byta abonnemangsform på mitt privata abb. Smidigt och bra, Ösgür lovade att lägga in 3Kombo friends. Bra. Vid halv fyra tittade jag på min telefon och funderade över varför den plötsligt blev så tyst.

"USIM Inaktivt", visade min display. Jag suckade, tänkte jävla bugg-K800, och startade om mobilen. "USIM Inaktivt" bet sig fast i displayen, och min mage knöt sig. Det finns bara en anledning till varför det skulle kunna stå så. SIM-kortet var utbytt.

"en inte hade väl jag bytt SIMkort idag?? Eller hade jag?"Jag gick in på mitt abb, skrev in de 10 magiska siffrorna som skulle ta mig till min profil. Allt såg ut som vanligt. Vad i helvete är fel...? Jag scrollade ned lite.

20061210 46735450000 Complete "Change USIM"
20061210 46735450000 Complete "Hotline USIM"
20061210 46735450000 Complete "Release Hotline USIM"

VAD FAN?! NÅGON HAR VERKLIGEN BYTT SIMKORT?!?! Jag ringde supporten igen, och nån jävla fjolltjej svarade. Jag förklarade hastigt, och hon frågade vem som gjort det? Jag försökte uttala hans namn, men det gick inge vidare. Jag bad henne gå in och titta istället. Hon förstod ingenting. Inte jag heller.

Hade han gjort det för att jävlas med mig? Vart fan befann sig mitt SIM-kort nu? Tjejen på Åf-supporten lade mitt abonnemang i suspended, så att kan ingen kunde ringa från det eller ringa till mitt nummer. Det roligaste av allt var ju att det självklart inte går att byta SIM-kort på 24 timmar efter att man gjort det. Så, lalallala, here I am utan mobilabonnemang.
Jag använder ett kontantkort just nu..... Tre stycken tog jag, bara för att vara säker på att pengarna på det inte tar slut när jag ringer :) Det första förbrukade jag tämligen fort, usch vad våra kontantkort är dyra! Jag är van att inte betala extra för mina samtal och sms, och nu kostar det plötsligt 99öre per minut och 99öre för varje sms jag skickar!

Jag väntar mig en fet, äckligt fet, kompensation för detta. För hade det varit en kund, så hade han fått gratis abonnemang i minst ett halvår....

Mot kvällen var jag alldels ensam i min lilla etta (äntligen, det var länge sedan jag fick rensa mina tankar i ensamheten). Otroligt skönt, ensamma stunder är numer lyxvara. Men vi ska inte överskatta dessa stunder heller, för oftast ger det mig bara tid att städa upp efter alla andra. Precis som den här kvällen. När jag kom hem möttes jag av en lägenhet lika lortig och stökig som en svinstia, så det var bara att ta fram tvättarhandskarna och börja städa. Jag började med att diska och dra på min mp3spelare i mobilen på högsta volym. Då kom de. Mina ilskna tycka-synd-om-mig-själv-tårar. Inte lite heller.
De sprutade från mina ögon, och jag kände mig ensam, övergiven och överkörd. Jag plockade ordning överallt där det var kaos med alla prylar som låg överallt, och sen, finally, fick jag sitta ned och beundra min välstädade lägenhet. Precis så som det alltid ska vara. Alltid. Oordning är inget för mig!!

Inga kommentarer: