David: Jag ligger inte på din rygg, jag ligger på din mage.
Jag: Jag ligger på min rygg!
David: Du ligger inte på dig, du ligger med dig!
Vilken tajming, att jag just idag skulle få PMS. Tårar sprutade vid fyra tillfällen idag och vid två av dem var du närvarande.
Varför måste jag vara så förbannat känslofylld vid PMS? Känslorna känns så skrämmande äkta trots att jag vet att de är på låtsas och kommer att gå över om en eller två dagar.
Jag vill bara sluta leva, varenda gång jag har PMS. Imorgon ska jag ringa min husläkare och prata om att få antidepressiva utskrivna så att jag kan ta dem inför PMS så att jag slipper detta!!!! I can't take it!
Det var SUPERSVÅRT att se dig att gå idag och du verkade ha svårt att gå. :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar